Om mormor och en halvbrittisk uppväxt

Min mormor är en barsk men kärleksfull brittisk åttioåring. Jag skriver till henne på Whatsapp för att tacka igen för Downton Abbey-DVD:erna hon gav mig för ett gäng jular sen. Nu har jag snart sett allt och varenda avsnitt påminner mig om henne och vårt engelska ursprung. Om artigheter hon präntade in i oss kusiner när vi var små. "Remember your p's and q's" (p's = please / q's = thank you:s). Vi fick en del av samma uppfostran mamma och hennes sju syskon fick, som mina kusinbarn får nu; att inte ta något för givet, att pengar inte alltid fanns, att inte slänga mat, alla skulle hjälpa till med alla saker oavsett kön, och så vidare. Jag tyckte hon var hård när vi var små, men egentligen lärde hon oss så mycket.
 
Hon bodde i Sverige största delen av min uppväxt med mannen jag kallar morfar. Där fick vi lära oss skala potatis och skära dem till feta engelska chips med små knivar med svarta skaft. I skogarna plockade vi harsyra som vi åt till bakpotatisen. Hon lärde oss sy, om än bara kläder till våra gosedjur. Vi hade stavningstävlingar och musikuppträdanden. Vi spelade dragspelsduetter och jag såg henne ofta vattna sina blommor med kallt te medan hon pratade med dem.
Hon ringer upp mig på Whatsapp och ler stort. Hela min kropp blir glad av den där rösten, av brittiskan, dialekten och hennes egna påhittade ord som skulle kunna finnas med i filmen The Big Friendly Giant. Vi garvar åt min hjälplöshet när vattnet var avstängt hos mamma häromdagen kontra hur hon hade en lägenhet där allt drevs av gas när hon hade sitt första barn. Att prata med en person som ändå upplevt stora skiften i utveckling är så himla intressant. Sen försökte vi felsöka hennes surfplatta som bara pratade med henne medan hon svor åt den när den inte slutade lagga.
 
Det finns få saker jag mig så trygg i som det faktum att jag är halvbrittisk. Det kan tyckas vara fånigt och kanske lite ovant, för i Sverige pratar vi inte så patriotiskt. Men att få kalla det landet mitt hem också, att vara sann tedrickare, crumpet-ätare och förstå den där torra och sarkastiska humorn. Att vara helt med på noterna gällande matnormer, att man kan äta chips i mackan och att engelsk frukost är något att förvänta sig. Det är trygghet. När stora tjocka släkten samlas och skålar, pratar så jävla högt, skrattar så vi gråter och äter, då är jag hemma.
 
Till mormor, för familjen du är överhuvud till.

ENGLISH

My nan is an British 80-year old woman with loud opinions but a lot of love. I write to her on Whatsapp to thank her again for the Downton Abbey DVDs she gave me a few Christmases ago. I’ve almost watched all of it now and every episode reminds me about her and our British heritage. About manners she made sure stuck to us cousins when we were young. ”Remember your p’s and q’s(p's = please / q's = thank you:s). We partly got the same upbringing as her eight children, the same as her great-grandchildren are now; never take anything for granted, that there isn’t always money, not to waste food, to always help with things no matter what gender, and so on. I thought she was hard on us when we were young, but really she taught us a lot.

She lived in Sweden with the man I call my grandad for the greater part of my growing up. There we learned how to peel potatoes and cut them into fat chips with little knives with black handles. In the forrest we’d pick sorrel to eat with our jacket spuds. She taught us how to sew, if only clothes for our cuddly toys. We had spelling competitions and dance performances. We played accordion duettes and I often saw her watering the plants with cold tea whilst talking to them. 

She calls me up on Whatsapp, smiling wide. My whole body is happy to hear that voice, the Britishness, accent and her own made up words that could fit in the film The Big Friendly Giant. We laugh at my helplessness when the water was turned off at mum’s there other day versus the flat she had were everything was run on gas. Talking to a person who has lived through such big shifts in development is so interesting. Then we tried to troubleshoot her tablet that was talking to her while she swore at it for not working. 

There are few things that make me feel so content as the fact that I am half-British. It might seem silly and maybe even uncommon, because we speak so unpatriotically in Sweden. But calling that country my home too, being a real tea drinker, crumpet eater and understanding that dry and sarcastic humor. Being completely in on the food norms, eating crisps in my sandwich and knowing a fry up is to be expected. That is safety. When the whole big family are gathered and toast, talk really damn loud, laugh till we cry and eat heaps, I always want to be with them.

To nan, for the family you are the head of.

San Francisco: Lombard Street, Fishermans Wharf and North Beach

Yay! Dags att kika tillbaka på min och Daniels första dag i San Francisco.
Vi vaknade upp på hotellet som låg precis vid Union Square. Det kändes som en bra utgångspunkt när vi bokade. Efter frukost i hotellrestaurangen bestämde vi oss för att vara mest turistiga denna första dag.
Vi hoppade på en av de gamla spårvagnarna direkt utanför hotellet. Vi fick de prima ståplatserna och höll i oss i stängerna. Senare den veckan insåg vi att vi hade gjort rätt i att åka spårvagn direkt, köerna var brutala längre ner på gatan.
Men som ofta med gamla maskinerier så kan de gå sönder. Vi stod stilla ett tag tills det fixades, men vyn var så fin att det inte gjorde något.
Vår första anhalt var Lobard Street, känd som "the most crooked in the world". 
Jag var beredd att hålla med.
<3
Människor betedde sig som vanligt helt knäppt så det var skönt att gå vidare efter ett tag.
Vi hade som vanligt laddat ner Tripadvisors offline-kartor och kikade på vägen ner till Fishermans Wharf.
Och hittade dit!
Efter lite stros förbi de mest turistiga butikerna där jag köpte en tshirt var det dags för lunch på ett känd snabbmatsställe - In-n-Out. Som förväntat var det fullsmockat med folk, burgarna var goda och jag hade fotat om vi hade köpt många och fått dem i en sån där låda. 
Efter käket tog vi oss bort till Pier 39 som var tätt packat av turister. Det är kul att ha sett det men det finns inget att köpa mer än vanlig massproducerad skit. Jag ska erkänna att vi kom tillbaka på vår sista dag för att äta på Bubba Gump Shrimp, men mer om det då.
Vi promenerade uppåt mot det italienska området, North Beach. Det var fint att höra Daniel peka på ställen han mindes från när han var här senast. 
Vi stannade till här för varsin drink och hörde lite muttrande från förbipasserande att det var väldigt tidigt. Vem bryr sig när man är på semester?
Blå himmel och vackra kvarter, något vi båda bara sög i oss. Efter fullspäckade dagar i båda LA och på vår tour slappnade vi av fullständigt i denna backiga stad.
Det var nästan så vi brast ut i skratt när vi skulle gå uppåt alltså.
Väl uppe på en kulle, helt genomsvettiga njöt vi av utsikten, färgglada fasader och vinden i nacken.
Efter en lång dag av promenerande bytte vi om till långärmat och långbent pga svinkallt på kvällen. Snipp snapp slut på första dagen i San Francisco. I nästa inlägg åker vi till Yosemite!

ENGLISH
We started off our first day with breakfast in the hotel restaurant. We stayed at a place right by Union Square; we thought it a good starting point for each day. There we hopped on one of the old trams and got the great places standing up on the sides, holding onto the pole. Just like in a film. We broke down for on the way to Lombard Street but the view was great. When we got there it was just as crooked as it is famous - very! After that we made our way to the most touristy place in the city: Fishermans Wharf. We wanted to see it but get it over with the first day. Another thing we checked off the list was burgers from In-n-Out. After that we headed up through the Italian area, North Beach and stopped for drinks. Passersby muttered that it was a bit early in the day, but who cares when you're on holiday?
 
The hills are as steep as I had imagined and it was laughable getting up them. Gosh were we fit after nine days there. The facades are as colourful as I'd seen in pictures too. When we'd spent the whole day walking, we headed to the hotel and got changed into warmer clothes. It was so cold during the evenings. End of day one, next post from USA will be about Yosemite!

Tryffelpasta med ugnsrostade körsbärstomater och skogschampinjoner

Måndag! Pastarecept! Let's go! I lördags när jag premiäråt så ville jag egentligen ha en kebabtallrik men det kändes lite risky att trycka i mig som första måltid. Eftersom körsbärstomaterna jag köpt förra veckan började bli lite skrumpna (Daniel äter inte tomat) var räddningen att tillaga dem. Det bästa med pasta är ju att det inte krävs så många ingredienser för att fixa en måltid, speciellt inte om en använder kryddor. 
 
→ sätt ugnen på ca 275°C.
→ skölj tomaterna och svampen, dela svampen och lägg allt i en ugnssäker form/på en plåt.
→ ringla över någon god olja; jag använde en basilikaolja.
→ tillaga i ca 15 minuter tills skalet börjar lossna från tomaterna och svartna.
→ tillaga din pasta samtidigt. När den är färdig, blanda den med lite olivolja eller smör, krydda med t.ex. tryffelpulver som jag eller några andra torra kryddor.
→ blanda ihop med tomaterna och svampen.
→ salta, peppra.
→ toppa med ost om du vill!
 
Nam nam.
ENGLISH
Monday! Pasta recipe! Let's go! On Saturday when I had my food premier, all I really wanted was a plate of kebab and chips but it felt a bit risky to start out like that. Because the cherry tomates were getting a little boring (Daniel doesn't eat tomates) I had to save them by cooking them. The best thing with making pasta is that you only need a few ingredients to make a meal, especially if you use spices.
 
→ put the oven on ca 275°C.
→ wash the tomatoes and mushrooms, half the mushrooms and put it all in an ovenproof dish/on a tray.
→ drizzle any nice oil over; I used a basil olive oil.
→ cook for ca 15 minutes until the skin off the tomatoes starts to let go and charr.
→ cook your pasta at the same time. When it's done, add some oil or butter and spice with e.g. truffel powder like I did or anything else really.
→ stir in the tomatoes and mushrooms.
→ salt and pepper.
→ top it off with cheese if you like!
 
Nom nom.